Var barnledig igår. Att kunna virka ostört är så grymt skönt ibland. Eller ja, bara kunna göra vad som helst utan att veta om att "när som helst kan jag bli störd". Man är ändå alltid lite "på tårna", alltid redo. Det är inte det att jag tycker det är jobbigt att "vara redo", det är bara sjukt skönt att inte vara så förbannat viktig ibland. Kunna gå på toa när som helst, ligga som en säl i soffan, peta navelludd, läsa en bok, virka och bara skrota omkring.
Efter vi fick Inez så värderar man den egna tiden på ett annat sätt, vilket jag på ett sätt tror är bra. Man tar mer vara på den och den känns mer lyxig.
Och fy tusan vad fint det är att sedan få träffa busungen! Se de små knubbiga händerna sträcka sig uppåt för att bli lyft, känna de små fingrarna som undersöker ens ansikte i detalj och få slemmiga, helt underbara små pussar (de blir mest som slick på kinden än så länge dock).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar