Snart juni

Sommarvädret, var är du?

Virkade rävar

Det känns som om det kommer en ny "våg" av gravida, så jag knåpade ihop två skallror. Har virkat dem på frihand, så de blev lite olika, men skallrar gör de båda! 

Inez har fått hosta efter förkylningen, den kommer ju som ett brev på posten till henne, så sömnen blir rubbad. Jag tycker så otroligt synd om henne samtidigt som jag blir frustrerad av att aldrig kunna sitta ner i fem minuter innan hon börjar hosta och gråta. Så i natt blir det nog att flytta henne till vår säng, varken jag eller Johan orkar springa upp gång på gång en natt till. 

Att bara vara

Vi spenderade dagen med Melvin, Melissa, George och Niklas på fenomenmagasinet. Så vi har kollat på djur, grejat runt på olika "stationer", lärt oss saker om allt möjligt och ätit plättar. Dagen har verkligen varit helmysig!

Har inte riktigt återhämtat mig än från förkylningen. När vi kom hem efter utflykten kände jag mig helt slut. Locket för örat är kvar och jag har ont i halsen till och från, men vi behövde verkligen handla, så vi åkte till maxi och fixade det också.

Jag tror dock att Johan märkte hur jag blev grinigare och grinigare, så han sa åt mig att ta det lugnt en stund när vi kom hem. Jag har dock svårt att komma till ro och att bara ta det lugnt. Tänker hela tiden på vad som bör göras, hur man ska planera, lägga upp saker och ting.. Jag har svårt att bara vara. Tänker hela tiden på vad jag borde göra. Men nu ligger jag här bredvid Elsa på sängen. Och det tänker jag göra en halvtimme till utan att titta mer på mobilen eller göra något annat. Bara pilla i Elsas päls och slappna av och hoppas på att det här jäkla locket släpper för örat snart. 

Tryckutjämna

Tryckutjämna. Tryckutjämna. Tryckutjämna. Det här med att vara ett öronbarn... Lock för örat och humöret vid fötterna. 

Dubbelmoral

Har halverat mitt alvedon intag idag. Istället för två tabletter åt gången tar jag en tablett åt gången! Läste förövrigt en otäck artikel om hur det verksamma ämnet i alvedon (paracetamol) påverkar kroppen och framförallt levern. Det låter kanske grymt, men jag tror vi ska tänka en gång till innan vi ger våra ungar smärtstillande. Självklart tycker jag man ska ge barn smärtstillande om de är så påverkade av smärta/feber att tex aptit och sömn blir rubbat, men verkar de hyfsat opåverkade ska man nog helst låta bli att ge dem smärtstillande i form av alvedon (eller ja, de värktabletter som innehåller paracetamol). Ja, Ipren är ju heller ingen hit. Man borde nog satsa på så lite medicin som möjligt om de verkligen inte behövs.

Kan låta lagom dubbelt när jag själv "knaprat" alvedon i strax över en vecka. Men dels är det sjukt mycket lättare att värna om andra än en själv och dels har jag nästan varit "tvungen" att få ner smärta och feber för min egen del. Annars hade Inez haft ett vrak till mamma (nu blev det bara litet gnälligt monster av mig) under den senaste veckan. Jag hade inte orkat ha koll på henne överhuvudtaget. Det hade varit en annan femma om jag inte behövt se till Inez eller behövt jobba, men nu såg inte läget ut så och därför har jag brukat värktabletter.

Läs gärna svenska Dagbladets artikel om paracetamol HÄR. 

Nattuggla vs. föräldralivet

Jag är ingen morgonmänniska. Jag är en nattuggla. Om jag inte vore "tvungen" att gå och lägga mig "skapligt" skulle jag vara vaken till 03:00-04:00 nånting. Så var det förr, när jag bodde själv och pluggade på distans. 

När man har barn blir det något annat. Helt plötsligt lägger jag mig frivilligt vid 21:00-23:00 någon gång. Annars orkar jag inte att bli väckt runt 07:00 (+/- en timme). 

Idag ringde klockan 05:45. Imorgon ringer klockan 05:45. Lika så på fredag. Jobbar dessa dagar. Börjar vid 07:00, men för att hinna med morgonen om man är tidspessimist behöver man gå upp minst en timme innan bussen går. För jag måste få på mig kläder, dricka ett glas vatten (frukost tar jag på jobbet om jag börjar så här tidigt, annars skulle jag behöva gå upp ännu tidigare), borsta tänder, sminka mig (oerhört basic) och gå över med Elsa till mamma och sen gå till busshållplatsen.

Skulle egentligen lätt hinna på en halvtimme, men är man tidspessimist så är man. Jag sitter hellre och väntar på bussen i 20 minuter än komma till busshållplatsen en minut innan bussen går. Fast på morgonen får jag bara vänta runt 10 minuter oftast. 

Nu: sova!

Sova, jobba, mamma

Har lagt mig. Peppar på att gå upp 05:45 -inte. Jobbar 07:00-14:00 imorn. Ögoninflammationen börjar ge med sig, halsen gör fortfarande ont, lika så öronen men jag överlever nog denna gång med. Alvedon och nässpray är en gudagåva till ett "öronbarn" som jag. 

Sen blir det nog bara slömys med Inez på eftermiddagen, beroende på vädret dock. Är det bra väder kan man ju alltid hitta på nåt utomhus. Vill dock inte riskera att förvärra halsen eller öronen nu, så är det sämre väder är vi inne. 

Föris och slöis

Fjärten har jag lämnat på föris. Hon var sjukt nöjd med att vara tillbaka där verkade som. Satte sig direkt i sandlådan och började greja medan jag vinkade hejdå. 

Jag borde egentligen VERKLIGEN städa. Men jag gick till Apoteket och hämtade ut ett recept och lite värktabletter och råkade svänga av hos mamma (som självklart också är sjuk) och åt frukost ihop med henne. Plötsligt ligger jag här på hennes säng och känner verkligen inte för att gå hem och städa. Puh.. 

Ögoninflammation och friskt barn

Febern la sig snabbt för mig, på två-tre dagar var den borta. Har dock ont i halsen och öronen fortfarande och hostar. Vaknade imorse med en härlig överraskning, jag kunde inte slå upp ögonen, ögoninflammation. Så nu blir det osminkat och glasögonen (som Inez drog loss ena skalmen ifrån för några dagar sedan) som gäller. Party!

Inez är i alla fall frisk nu, lite hosta kvar, men ingen feber eller nåt. Hon är pigg som vanligt. Men eftersom jag ändå är hemma idag fick hon ha en extra dag hemma ifrån förskolan. Imorgon ska hon dock iväg som vanligt även om jag är hemma. Nu är det en vecka sedan hon var iväg! Hoppas det inte blir jobbigt för henne att börja igen, men det tror jag inte heller att det kommer vara.