Matt

Prövade sittdelen idag.

Känner mig sjukt matt idag, nedstämd, ledsen, noll tålamod och lättirriterad. Funderar på om jag kanske är på g att få tillbaka min mens. Usch, nej. Just nu vill jag helt krypa ur mitt eget skinn. Alla dagar kan man ju inte vara på topp.

Dagar

Sista rycket innan hon somnade med nappflaskan i munnen.

Först kan jag meddela att Inez ger potatis och broccoli-purén 4 av 5 nappar. Smakportionen försvann på ett nafs.

Tänkte dela med mig av Inez små rutiner som allt mer visar sig.

Hon vaknar ofta någon gång mellan 06.00-08.00, får ersättning och somnar sedan igen.

Vaknar runt 10.00-11.00. Dags för käk igen, från och med idag får hon en liten smakportion då samt ersättning. Sen ligger vi ofta kvar i sängen en stund och myser, Johan brukar lyssna på "pappapoden", ibland somnar hon till lite under tiden men vaknar snart igen. Efter det brukar hon ofta vilja vara lite ensam i babygymmet, ligga ostörd (blir sur om man stör henne) och fundera och upptäcka saker. Medan hon gör det fixar vi nån mat till oss själva. 

Runt 13.00-tiden gullar vi med henne, pratar, leker, sjunger och grejar. Hittar på saker helt enkelt. Ibland går vi iväg och hittar på saker, ibland stannar vi hemma. 

Vid 14.00-tiden är det matdags med ersättning igen och hon kan somna en kortare stund (15-30min). 

15.00 brukar det bli minst någon timmes promenad, om det bara är Johan som är hemma då jag är på jobbet brukar de ta en promenad och sen komma bort till mig. De brukar komma till butiken runt 16.00-16.30 nångång. Ibland stannar de kvar till stängning vid 18.00 ibland går de hem tidigare. Hon brukar äta då de är i butiken.

Efter jag kommit hem (om jag jobbat) runt 18.15, är hon största delen av tiden i mitt eller Johans knä varvat med lite babygym. Hon brukar vara ordentligt social under kvällen. Hon äter igen runt 20.00 och sitter med oss när vi kollar på tv. Mellan 22.00-23.00 brukar hon återigen vilja ha mat och också börja bli ganska trött. Hon kör nåt ryck med att rulla omkring och sprattla och vara glad, sen blir det tvärstopp och hon blir ledsen, snabbt fram med nappflaskan och hon brukar somna med den i munnen. Sen sover hon tills morgonen återigen kommer.

Ja.. Vi kan nog konstatera att jag och Johan är lyckligt lottade med hennes dygnsrytm så som det ser ut nu. 

Potatis och broccoli

Kvällsgörat blev att göra smakportioner åt Inez.

Inez sitter numera och smackar när hon ser att vi äter. Hon har fått smaka lite gurka, avokado och potatis. Så nu har jag gjort små smakportioner som hon ska få börja vänja sig vid. Tog och frös in i iskuber så är det bara att ta fram en åt gången sen. Eftersom hon är så intresserad av mat och eftersom hon äter ersättning känns det helt okej att börja ge henne allt mer mat. Hade kanske väntat lite om jag fortfarande ammade henne. Vi får se vad hon tycker om maten imorn. Tänkte börja att ge en smakportion vid lunchtid varje dag.

Det lilla receptet:

1 stor potatis

125g broccoli

vatten

3 msk rapsolja

Jag kokade potatisen (tärnade den i små bitar så det gick fort och hade i så pass mycket vatten att det precis täckte potatisen), sista minuterna på potatisen slängde jag i broccolin. Hällde av ca hälften av vattnet, hällde i rapsoljan och mixade ordentligt.

Prisa gudarna

Min systerson klarade sin hjärtoperation bra och utan några större komplikationer. Nu är det en lång och tuff tid med återhämtning för den lilla krabaten, men visst släppte en stor lättnad när jag fick meddelandet av min syster. 5 dagar gammal och stark som tusan, minsann!

Nu är Inez och Johan hemma igen. När jag såg Inez slogs jag av hennes skönhet! Hon är nästan alltid på bra humör, firar av smil-kanon efter smil-kanon, hon pratar mycket och skrattar numera en hel del! Mammahjärtat bara hoppar runt av stolthet och kärlek. Hon har haft det fint hos sin farmor och farfar med sin pappa, men jag är hemskt glad att hon är hemma igen.

Jag är nu ledig tis-tors, ska bli så skönt att ha tre dagar ledigt och bara få mysa omkring med min familj. Imorgon blir en slödag på uteplatsen har vi bestämt. Ta ut sköldpaddan, hunden, barnet och oss själva. En filt också såklart! Så det är bara att sluta ögonen så morgondagen kan komma lite snabbare.

Glurp

Inez har varit med Johan hos hans föräldrar som bor på landet över natten. Dels för att Johan ska kunna plugga och göra klart några arbeten då hans föräldrar kan ta hand om Inez och dels för att jag bara ska kunna vara ensam och göra lite vad jag vill. Vi kom överena om att de ska stanna ytterligare en natt. Saknaden efter min lilla tjej river i bröstet, även om det kan vara skönt att få vara själv också. Jag hade svårt att somna igår och kommer förmodligen ha svårt att somna i natt igen, jag sov i alla fall bra när jag väl hade somnat.

Men det där att vara ifrån sitt barn tär på mamma nerverna. Älskade barn.

Self-five

Heja mig, att inte äta godis har gått bra. Och när jag väl ätit godis har jag inte smockat i mig utan faktiskt klarat av att bara ta nån bit. Jag har till och med klarat av att ha bullar i frysen utan att gå och nalla på dem. Jag har även tänkt mer på vad jag stoppar i mig. Jag försöker också påminna mig själv om att inte jämföra mig med andra människor, utan fokusera på den kropp jag faktiskt har och vad jag kan göra med den. Måste slå till mig själv på fingrarna när självdömandet kommer smygande, för guds skull Klara, du har ju ta mig fan fött barn!

Något som stöttat mig mycket är en facebook-grupp jag är med i, ett gäng mammor som kämpar/har kämpat med vikten. Alla är sjukt peppande, ingen är dömande, man delar tips och man kan både visa framsteg och stegen bakåt. Vissa har blivit riktigt smala, vältränade och hälsosamma, andra är på väg att bli. Underbara kvinnor!

På en filt i gräset

Spenderade kvällen på en filt på vår uteplats. Vi fick även besök av Johans kusin en  sväng. 

Känns som om sommaren sipprar ur mina händer. Försöker njuta, inte få panik. Jag vill inte att sommaren ska ta slut. Inte än på länge. 

Moster

I förrgår, den 23/7, prick kl 12.00, blev jag för första gången moster åt en liten grabb. Faster är jag redan åt fem små ljuvliga ungar. Men i förrgår blev jag moster åt en alldeles liten speciell grabb, en grabb med ett alldeles speciellt hjärta.

Det är tungt och samtidigt så härligt att veta att han är här! Att få veta att förlossningen gick bra. Men det smärtar så i mitt hjärta att veta att denna lilla gosse kommer nu på måndag ligga på operationsbordet för första, men inte sista, gången. Det smärtar så enormt, trots att jag kan inte alls föreställa mig vad min syster går igenom. Gossen är född med ett hjärta med bara en kammare (HLHS), en missbildning som drabbar ca 20 små bebisar varje år i Sverige.

Igår låg jag i sängen när jag skulle sova och blickade bort mot spjälsängen där min Inez låg tryggt och sov. En frisk unge. Min ögonsten. Tårarna började rulla. Jag är så tacksam. Så evigt tacksam att hon är frisk. Tankarna snurrade vidare till BB-tiden, där vi fick vara i 8 dagar för att de skulle ha koll över min havandeskapsförgiftning och Inez gulsot. Ingen av oss led eller var under riktigt kritiska tillstånd -men det var tillräckligt jobbigt ändå. Och alla känslor man som nybliven förälder har, som inte går att förklara för någon som inte fått barn själv. Och så tänkte jag "helvete, tänk och sitta med ett nyfött barn i famnen och veta att denna sköra lilla hjälplösa krabat har i princip ett halvt hjärta." Att sitta och hålla i det dyrbaraste man har och veta att denna lilla krabat överlever inte utan riktigt allvarliga operationer. Ja jisses.. Livet är så förbannat skört.

Ledig dag

Igår var en sån där dag man skulle vilja vara kvar i för alltid. När stämningen är på topp, humöret lika så, vindarna blåser åt rätt håll och familjen är enad. 

Ja.. tills omkring 00-tiden då Johan inser att nån varit inne i vårat förråd och försökt stjäla hans cykel som han har i princip byggt ihop själv. Som tur var så var den låst och vi hade inte mycket grejer i just det förrådet. Snopet för de som ville åt en massor av grejer, men vi har bestämt oss för att flytta nu. Eller ja, så snart som möjligt.

Hejdundran

Tiden går snabbt. För ett år sedan visste jag att jag var gravid. Då var jag gravid i ungefär v  4-5 någonstans. För ett år och en dag sedan friade Johan till mig, jag har aldrig ångrat att jag svarade ja. Jag älskar den karln så mycket. Så mycket att hjärtat måste slå ett extra slag ibland för att kärleken ska få plats.

För snart fem månader sedan kom vår högst älskade Inez och just denna morgon när jag sitter i bersån utanför jobbet och dricker mitt kaffe konstaterar jag att jag inte skulle kunna bli lyckligare. Jag har världens finaste och bästa fästman, världens finaste och bästa barn och världens finaste och bästa hund.

Och jag skriver inte detta inlägg för att "rub it in" någons ansikte, jag skriver detta inlägg för att jag är så sjukt tacksam och så lycklig som en kan bli. Och såhär lycklig kan  man tydligen bli trots att flera år av ens liv bestått av ångest, panik, fobier, alla möjliga skitkänslor och skittankar. Tacka min mor vetja för att jag inte gav upp och får uppleva allt detta fina.

17.07.14

Dag två utan socker. Jag erkänner, jag har druckit cola zero och det är väl sådär lagom bra egentligen. Men jaja. Tog mig ut på en kvällsrunda med hund och barn. Inez sov hela vägen -skönt. Då behöver jag inte underhålla henne medan jag går, utan kan traska på i bra takt, gå i mina egna tankar och prata lite med Elsa. En mamma kan också behöva finurla omkring i lugn och ro. 

Nu är jag ledig i två dagar och jag tänker nog göra så lite som möjligt. Eller ja, i alla fall inte planera in någonting, utan endast göra det jag känner lockar.

Snörpan

Det fjuniga håret mot min näsa och livet kan inte bli bättre.

Älskade unge.

Operation och vikt

Över två månader har jag gått med nageltrång, har haft det en gång tidigare och det suger. Idag hade jag äntligen en tid för operation efter att ätit pencillin i en vecka. Precis som förra gången ville inte bedövningen värka fullt ut, trots dubbel dos, så det var bara att bita ihop. Ska bli skönt att kunna börja gå obehindrat och göra vissa gympaövningar fullt ut, dvs att inte göra plankan på knä osv. 

Nu tar jag för övrigt nya tag med att gå ner i vikt. Jag har gått ner några kilo, men är inte alls i närheten där jag vill vara. Så inget jäkla socker nu va, har nu utmanat mig själv att inte äta godis på en månad och tänka mer på vad jag stoppar i mig. Heja mig, right? 

Emetofobi

Njutit och lapat i mig sol, det har varit min sysselsättning från igårkväll. Spenderat dygnet hos min allra bästa vän och Inez gudmor Jennifers lantställe. Inez har varit mysig och lockat fram skratt.

Ikväll kom lite av min fobi fram. Johan sa att han mådde illa. "Kräk-illa? Tror du att du kommer kräkas? Hur mår du nu då? Mår du illa? Kommer du kräkas?" Jag satte igång att bombardera med frågor medan obehaget spred sig i kroppen. Visserligen ingen panikkänsla eller så inblandad men tillräckligt obehagliga känslor för att ta mitt och Inez pick och pack och åka till mamma över natten. Så nu ligger vi över här. I höst blir det att ta tag i skiten och bli av med den, de rester jag har kvar av kräkfobin. Jag vägrar att låta Inez ha en hispig mamma, att låta min skit gå ut över henne. Så upp till kamp för min del.

Vårdcentralen

I förra veckan var jag på vårdcentralen med min förbannade stortå. Precis som förra gången jag hade nageltrång sa de "ha sårsprit och kompress" (in my ass tänkte jag för mig själv). Och nej, självklart har det inte blivit bättre. Snarare sämre. Tån är infekterad som tusan och det röda har spritt sig. Så nu blir det antibiotika och tack vare lite tjat också operation nästa vecka. Just nu är tån för svullen att operera, därav antibiotikan. Ni fattar att den inte är särskilt trevlig att se på. En gult dreglande tå är vad jag har just nu.

Sommar

Haft dagen ledig. Jobbar onsdag-fredag nu, sen är jag ledig lördag-måndag. Planen var ju att åka till gotland på fredag, men det blir inställt tyvärr. Istället drar vi iväg till ett par vänners (min bästa vän och Inez gudmor Jennifers familjs) sommarhus som ligger på en egen liten ö i Sommen, nära Tranås. Det blir inte fel det heller!

Har spenderat vår kväll hos min mor nu, gjort egen pizza ocj tagit det lugnt. Blev tvungen till att ta ett bad med lilltjejen, hon vart så himla varm ett tag trots att hon bara låg i blöjan. Ja, det har varit en fin dag det här. På torsdag tar vi en sväng till Söderköping för att lyssna på musik och äta crêpes. Trots att jag jobbar känns detta som en bra sommar!

Mormordag

Inez har varit hos sin mormor idag. Jag och Johan lyxade till det och gick ut och åt tapas och gick en vända på stan. 

Inez vänder sig nu från rygg till mage och är supernära på att vända sig från mage till rygg -så frustrende när man är nån cm ifrån!

Gammelmormor

Idag efter jobbet var vi och hälsade på hos Inez gammelmormor- och namne Inez med Inez mormor. (Inez Inez Inez Inez, den meningen blev lustig.)

Min mormor, som jag tidigare nämnt här på bloggen, är min livs idol. Bara att hon hade en bild på Florence Nightingale inramad på sin distriktsköterskemottagning säger en hel del om denna kvinna. Och självklart är det ju att lillinez fått sitt namn efter just denna Inez.

Vi käkade lite ihop jag, mamma och mormor medan Inez tog en liten lur.

Nu ligger lillsnörpan däckad i sin säng och jag känner själv hur ögonlocken blir allt tyngre. Imorn blir det att fixa tvål som gäller på jobbet för att sedan äntligen få en dag ledigt på tisdag. Jobbar sedan onsdag-fredag för att sedan åka med lilla familjen + min mor till ett par vänner på gotland under fredagskvällen. Vi blir kvar tills på måndagen då jag även planerar att fylla år. Men ens egen födelsedag känns hemskt obetydlig numera. Jaja, vem tackar nej till lite tårta?

Kärlek

Att kunna plocka rosor på uteplatsen har sin charm.

Bebisdoften.

Jag frågar mig själv, var kommer dessa små fötter vandra?

Idag jobbade jag 11-16, för att sedan ha en Inez eftermiddag/kväll. Johan skulle iväg till Mjölby och jag, Inez och Elsa stannade hemma. Inte mig emot med lite (mycket) Inez mys. Vill knappt lägga ifrån henne i sin säng när hon hade somnat nu för kvällen. Hon fick ligga kvar på bröstet ett bra tag innan min blåsa sa ifrån. Vill ha henne så nära som möjligt större delen av tiden nu när jag jobbar och missar en hel del Inez-tid.

En sån dag

Dålig dag och jag behöver gnälla av mig.
Jag vill flytta, orkar inte med att bo i ett område där jag inte känner mig säker. I hela mitt liv har jag bott på ställen där jag känt mig säker till för ca ett år sedan. Det har varit gängkriminalitet med skottlossning och skit i området (inte precis där vi bor men nära), det har härjat människor utanför oss var vid jag fick ringa och be min mamma komma och hämta mig för jag vågade inte vara kvar ensam och när jag kommer ut från dörren står en kille utanför -hög som ett hus, tror inte ens han uppfattade att jag gick förbi- med en kniv i handen, folk kör på mopeder som idioter och ja.. ni fattar kanske att jag inte pallar bo kvar med en liten bebis här. Området har sina underbara sidor också såklart, 5min till skogen, mycket olika människor, fin grönska, jättebra lekplatser, osv. Men idag är jag inte på bra humör, så allt känns piss.

Det är sjukt stökigt hemma och dammälgarna står i varje hörn och råmar. Vi har så sjukt mycket prylar överallt. Obäddad säng. Ren tvätt som ligger på tvättmaskinen och väntar. Osv.

Det liksom kryper i kroppen och jag är så sjukt jävla trött så jag orkar inte göra ett piss. Att plocka undan från diskbänken och diska upp en stekpanna fick bli det jag åstadkommer här hemma idag.

Vill gärna krypa under en sten och gömma mig.

Skönt att bebis är vid gott mod i alla fall. Hoppas ni har en betydligt bättre dag än vad jag har.