Värmland

I tisdags åkte vi till Värmland och kom hem idag. Mitt älskade Värmland. Inez sov nästan hela resan dit och nästan hela vägen hem, endast någon ätpaus, sen var hon nöjd och somnade igen. 

Min Australienboende-kusin var äntligen hemma och 

vi planterade blommor på morfar/farfars grav.

Kvällsmat i pappas knä.

Väckt vid 05:00, helt okej med denna utsikt.

Nom!

Nöjd hund får sitta i knät på matte i 4 timmar.

Jag får lite ångest, jag vill bara hålla kvar i sommaren. Lapa i mig solljuset och ha min kusin Stina hemma i Sverige i många, många månader till. Jag vill känna av solens värme mot huden, se lupinerna vid vägkanten, vakna till ljuset i rummet, få jord under naglarna, irriteras över myggbett, dricka saft på uteplatsen, sitta i en stickad kofta under sommarkvällarna, känna daggen på gräset under mina fötter, känna barrskogens torra lukt, doften då regnet dragit förbi i stadens dammiga trottoarer, se Elsa jaga pinnar i sjön, känna doften av bajs och honung då jag passerar ett blommande rapsfält, bränna mig lite lätt på axlarna och somna i något sandiga lakan. Ja, ni vet.. sommaren liksom.

Träffa småkusinen Isabelle som är 3 veckor äldre och 3 kilo tyngre!

  

Hejdå Värmland. <3