Nattningarna har gott riktigt bra de sista gångerna. Hon får sin välling runt 19 i mitt eller Johans knä antingen i sitt rum eller i soffan framför tvn. Sen brukar jag sitta med henne en stund i famnen i fåtöljen hennes eget rum. Så sjunger jag lite tills jag märker att hon är lugn och har kommit till ro. Sen lägger jag henne i spjälsängen, gungar lite på den, sitter bredvid och håller hennes hand. De sista dagarna har det inte tagit längre än en timme, oftast bara en halvtimme.
Min älskade fisunge. Fy tusan vad jag är stolt och fylld av beundran över denna lilla varelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar