Första samtalet till 1177

Paniken infann sig när min lilla tjej, efter att ha kaskad spytt ett par gånger, började få massor av segare slem i munnen. Hon började bli allt mer röd i ansiktet, lät hes när hon skrek och verkade skärrad. Förtvivlad och med paniken runt hörnet blev jag rädd att hon skulle få svårt att andas. Hon hade heller inte bajsat på två dagar, eftersom hon får både bröstmjölk och ersättning måste vi hålla lite koll på bajset. Magen var alldeles spänd och svullen på henne. Hon hade heller inte ätit ordentligt sen omkring 23-tiden igår. Allt bara hopade ihop sig i mitt huvud. Jag stod och drog ut segt slem ur munnen på henne och ännu mer kräks kom upp allt efter som tiden gick.

Till sist ringde jag 1177 och fick prata med en underbar sköterska. Slemmet skulle jag inte oroa mig över eftersom hon inte är förkyld eller något, men hon tyckte jag skulle försöka få henne att bajsa. Så hon gav rådet att bada henne och massera magen samtidigt för att få henne att slappna av samt att ta tempen på henne. Inte för att kolla hennes temp utan reta rumpan lite.

Jag började bada henne, oj vad hon slappnade av! Jag masserade magen. Hon verkade gilla läget, men ingenting hände. Trots att inget bajs dök upp kändes det skönt att se henne lite lugnare. Jag tog upp henne och la henne på en handduk, tog tempen -bara för att vara säker på att hon inte hade feber samt för att reta rumpan lite och när jag drog ut den bröt en vulkan av bajs ut. Jag kunde inget annat än att känna lättnad och stå och le. Inez fick en helt annan blick, hon blev sig själv igen och bajset bara fortsatte att välla fram.

Pratade med mamma som jobbat som sjuksköterska om det hela och jag förstod logiken i att massor av slem kommit upp ur munnen på Inez tidigare. Eftersom magmunnen inte har lärt sig sluta sig helt på små barn och då Inez tog i för kung och fosterland när hon försökte bajsa blev trycket för hårt och kräks kom upp. Och eftersom hon kräktes mycket började sedan slem också komma upp.

Nu har jag en lugn och nöjd bebis som har fått i sig mat och som nu ligger och sover gott utan en massor av gnyende ljud.

Puh.. Det var dagens dramatik och jag var tvungen att skriva av mig.