148 slag i minuten, det åstadkommer vår lilla groda. Vi var hos BM idag och fick äntligen höra hjärtslagen. Som vanligt när jag och Johan får bekräftelse på att bebis mår bra fick Johan "något i ögat". Min älskade Johan. Efter besöket gick vi en sväng på stan och hittade en Kizz body som Johan tyckte att grodan kunde behöva när den kommer ut. Eller ja, efter ha varit ute 2-3 månader. Vi råkade även hamna på en buffé och åt lunch. Man måste ju få andas ut och fira att lillgrodan verkar må bra.
Vår barnmorska är underbar, hon är lugn, positiv och engagerad. Hon lyssnar även till vad Johan har att säga/fråga och efter varje besök frågar hon något om Johans töjda öron i ren fascination.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar