Mellan naveln och blygdbenet känner man nu tydligt en bestämd liten bulle. Magen har börjat bli mycket hårdare och det hela börjar kännas mer verkligt. Samtidigt som det är så overkligt. Och helt underbart. Och nervöst. Och det bästa som finns. "Johan känn! Johan, känner du?" "Ja, jag känner." "Jamen känner du inte?!" "Joo, det gör jag Klara." "Men känn då!" "Jag gör ju det."
Efter bilresan till Värmland hade jag så förbannat ont i ryggen. Jag får ont i ryggslutet titt som tätt. Funderar på om det kan vara nån form av foglossning. Det blir att ta upp med barnmorskan den 16e. Jag har ju en sån sjuk svankrygg redan från början och kan ju också lätt bli trött i den, men det brukar kännas högre upp i svanken. Hemresan gick dock bättre för ryggen som tur var.
Är nyss hemkommen från Värmland och återförenad med Elsa. Värmlandsresan gjorde gott för själen. Det vackra landskapet, fina släkten, Fryken, Soludden, stranden.. Johan har nu fått se en hel del platser som ligger mig nära hjärtat från min barndom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar